The moment you all been waiting for!

Tinky goes solo


let's get this clear

Ni som undrat varför era kommentarer inte publicerats... Gissa varför? Nej vi är inte fega för kritik men om ni inte har något bättre att påstå än allt det ni stoppar i era kommentarer så kommer de inte att publiceras.

blink blink

Känner mig lite rörd. Trodde inte någon skulle bry sig om mitt blogavbrott men icke. Visst kommer jag snart att börja blogga igen, tror ni att ni slipper mig så lätt? ;) Tror dock att det blir på min egna blogg, eftersom det inte är så lätt att ha en blogg a la två personer. Jag jobbar på min nya blogg, försöker fixa en snygg bakgrund och header och allt det jobbiga, som faktiskt tar tid. Lovar att länka så fort den är klar.


Puss

Er TROGNA bloggare Tinks


arrividerci

Kolla på dig själv, vad fan är det du gått och blivit?

Jag slutar blogga fr.o.m idag. Måste få ordning på mitt liv, på allvar.
Tack för ni följde bloggen och om jag någonsin startar en ny blogg eller något liknande
så lär jag länka den på den här sidan. Puss.

Tinky

won't you come over and check up on it?

idag är det en glad dag, inställda lektioner, geisha pauser och en massa annat viktigt vi har hunnit med. Efter skolan eller, på skoltid. Åkte jag till en barnmorska och snacka med henne om lite allt möjligt och fick med mig vad jag behöver och sånt ointressant. Det är så mycket jag vill skriva om nu men det går inte och det s t ö r mig. Nu försöker jag ta det lilla lugna med min musik men det funkar inte när man har en bror som tror han är skit grym på att rappa i rummet bredvid med bauta högtalare som överröstar mina stackare.

Hade tänk göra min veggie "kycklingsgryta" om en stund men jag vet inte hur man gör själva grytan. I självaverket har jag ingen koll på hur man lagar någonting alls. Makaronerna bli antingen för hörda eller förmjuka då de kokar över och cornfilén bränns fast. Ibland får jag ångest för jag inte lärt mig tidigare. Jag önskar att jag någon gång kunde typ, överraska min mamma med middag för att visa att jag kan för jag närmar mig mina vuxnare år vilket är hög tid att bevisa kanske. Det här med matlagning har aldrig ritkigt varit min sak då jag blir lätt uttråkad, men när man kollar på Gordon Ramsey, Jamie Oliver och Tina och alla sånna får man en vilja kunna göra som de och för det ser ju såå enkelt ut. Ett sånt program tar inte mer än en halvitmme i tv men i på riktigt står dem där i antal timmar. Nåja:)

skriver ikväll
winky

through the time

Just nu går är det mesta skit. Bajs. Poop. Kaka. Jag är en sån person som inte orkar längre om saker går ner. Jag försöker tro att efter regn kommer solsken men kom igen, hur jävla lång tid ska det ta?

Den senaste tiden har jag tänkt rätt mycket på hur jag förändrats genom åren, allt jag varit med om, allt skit och allt det underbara.

Varje dag var sig lik i mitt liv, tills en dag när jag gick i fyran då flyttade en ny tjej till gården, hon blev fort min bästa vän och jag såg upp till henne otroligt mycket då hon var typ 2 år äldre än mig. Vi hade så sjukt kul, vi gjorde saker som jag tyvärr inte kan skriva i bloggen, men jag ångrar inte en sekund av det. Helt plötsligt får hennes mamma cancer och då förändrades verkligen allt. Inte till en början, men det blev värre och när hennes mamma tillslut dog så blev hon flyttad till fosterfamilj i Blekinge och det var sista gången jag såg henne. Fram till detta hade jag varit en rätt svag individ, jag sa inte så mycket vad jag tyckte. Jag bara gjorde vad dom andra gjorde.

Plötsligt skulle vi flytta. Jag hade påbörjat den första terminen i femman. Till en förort. Jag hade inte mycket att välja på, I had to go with the flow liksom. Jag gillade inte Ox-town, kan jag erkänna. Det skulle jag inte göra på bra länge. Aldrig hade jag trott att JAG skulle behöva bli "the new girl". Men det blev jag, jag blev "den nya tjejen som sminkar sig". Otroligt nog var W & en annan de som kom till att bli mina första vänner. Det var kul och skönt att ha någon att vara med. Även om jag inte riktigt kom loss i klassen fören vid sjätte klass.

I slutet av sexan hade jag hunnit bli (mycket) medveten om att jag kunde göra min röst hörd. Jag var manipulativ (heter det så?) och provocerade för att få min vilja igenom. Om någon vägrade eller gjorde minsta misstag så såg jag till att göra det till en stor cirkus. Fucking dramaqueen. Ber om ursäkt till alla som fick råka ut för mitt egos stor debut.

Jag minns hur jag & min kompis planerade hur det skulle vara att börja i högstadiet. Vi skulle börja med att bilda ett "Mean Girls" gäng. Vi till och med bestämde oss för vilka som vi skulle låta "vara med i vårt gäng". Vi blev aldrig Mean Girls, eller något annat för den delen. En månad innan vi gick ut sexan kom det sig att vi hamna i ett stort bråk (som sorgligt nog varade, vad kan det vara, ett halv år?) och vi ordnade så vi hamna i olika klasser. Istället träffade jag någon som skulle förändra allt. Hon kom till att bli min bästa vän under de tre åren, hon ställde upp när jag hade klantat till det som värst och hon gjorde mig till en bättre person. De tre åren var utan tvekan de bästa åren i mitt liv. Första kyssen, första discot, första allt. Tyvärr så gled vi ifrån varandra en hel del den sista tiden i sjuan, hon fick en ny pojkvän och det blir ju alltid så. Man prioriterar anorlunda. Jag börjar umgås mer och mer och mer med W & de andra. Har faktiskt aldrig mått så dåligt över att förlora en vän. Trodde att det var kört föralltid. Såklart så var det inte det. Vi träffades knappt under sommaren, men sedan när jag bestämde mig för att byta till hennes gymnasie så återfann vi det som hållt vår vänskap vid liv, och jag vet att vi har en speciell vänskap som kommer hålla livet ut. Den har klarat sig genom så otroligt mycket, både med och motgångar.

Jag önskar jag kunde skriva en liten utvärdering över den person jag är nu. Men det kan jag tyvärr inte. Jag har inte hittat min identitet. Jag vet inte vem jag är, men jag ser framemot att lära känna mig själv. Lära mig nya saker, och träffa nya människor.

whaaaat to do

Jag vet inte riktigt hur jag ska göra idag, har ingen större lust att gå till skolan. Funderar på att gå till Winkywos skola och hälsa på, but then again; vad ska jag gör under tiden de har lektion? Kanske jag får hänga med in? Får ta och smsa Wink.

Den senaste tiden har jag lagt ner mycket tid åt att tänka, vilket är (tro det eller ej) mindre bra. Vissa saker får magen att vändas och man förlorar koncentrationen. Jag undrar hur vår hjärna kan koppla det, liksom, tankar till illamående liksom. Äsh, det är för NO för mig.

Just nu sitter jag och har det skönt i min säng, den är varm, stor och min älskade gullebulle ligger bredvid mig. En coca (på burk, of course) skulle också sitta fint. Nu ska jag pussa ihjäl mitt hjärtegullebulleull och fortsätta med att sätta 100 kg smink i mitt ansikte :)

PUSS
T


jag vill finnas i någons hjärta

Jag satt och tänkte och tänkte och tänkte så det krasslade i hjärnan. Jag är trött på att vara on my own, jag saknar att "ha låtar". Låtar som påminner mig om en viss person, och bara bli ännu mer kär när jag hör dem. Ni vet den bubblande känslan i magen när man får ett sms av en efterlängtad person? Bubbel bubbel bubbel. Ibland blir jag rädd att aldrig kommer att få uppleva äkta kärlek, med tanke på att de enda gångerna jag sagt "men jag älskar honom" har varit då mina ex respektive föredetta privata egendomar har hittat någon ny. Jag har givetvis inte ens menat det. Det är mest en massa "so what? Hon kan ändå inte göra det jag kan", "att gå till henne efter mig är som att gå från Jimmy Choo till skopunkten", "har han ens sett henne i verkligheten? svårt att tro". Ja, ni tjejer vet hur avundsjukan får oss att tänka. Och just då, i stunden man ser sitt ex med en ny eller en kille som man haft (på ett eller annat sätt) så kommer stenen i hjärtat, men jag älskar honom ju. Lyckligtvis har det bara hänt mig två gånger, varav den senaste gången räckte det med ett litet återbesök i hans bildgalleri och det fick mig att le. En lång suck (njutfull). Jag kan få bättre, snyggare och rikare. Yes I can. Men ändå. Jag vill finnas i någons hjärta.

Just nu är min lång helg officiellt över. Så vad gör jag uppe? Det undrar jag också. Imorgon är det skola som gäller, jag är ovanligt glad för det. På torsdag smäller det. Efter torsdag träffas vi inte på kanske ett halv år. Eller ett och ett halv år, i värsta fall. Blä, får inte tänka på det nu.

Visste ni att det fanns olika sorters sörj-stadier?

Först är det chockstadiet. Då är man varken glad eller ledsen, men inte heller normal för den delen. Man kan gå runt och bara vara blank. I huvudet. I tankarna. Chocken är det stadiet då du inte har fattat att det har hänt.

Det andra stadiet kallas reaktionsstadiet, har jag för mig. Det är då man har fattat, det har hänt. Då brukar oftast Ben&Jerry åka fram. Och stanna framme.

Den tredje fasen är bearbetningsfasen. Eller "You cried a river, now build a bridge and get fucking over it"-stadiet som jag skulle vilja kalla det. Då börjar man inse, man börjar lära sig att acceptera faktumet att man blivit dumpad/någon dött/etc. Även om Ben&Jerry måste tas fram lite då och då har man en relativt ljus syn på framtiden. Läs: FRAMTIDEN. Så det är vanligt att gråta lite då och då under denna fasen.

Den sista och bästa fasen är nyorienteringsfasen (gissar jag att den hette). Man blir berred på att ta nya tag, och leva livet igen. Det blir okej att leva igen liksom, jorden har inte slutat snurra. Man bygger upp den värld som rasat, och lär sig att leva efter den nya arkitekturen.

Det är inte alltid lika tydligt med dessa faser, vi alla är olika. Men det är såhär det går till i stortsett.


Nu när jag predikat lite för er så kan jag köra lite kisses and disses.



- Bubble Struggle. Spelet vi alla älskar att hata. Ett perfekt vapen att bekämpa de tråkiga timmarna med!

- Fester. Hur trött jag än är på dom så finns det inget som är så kul som att dricka och glömma. Bara ha kul med sina vänner, liksom. Live for now.

- Skolmaten. Den är hur god som helst. Det är lite små irriterande med tjejer (hm, wonder who?..) som kör "jag hatar skolmaten" bara för de skäms att äta inför killar.

- Att vakna på rätt sida. Gör jag inte det så borde jag nästan inte vakna alls, mitt humör bankar i botten.


- Bubble Scrubble. För att hur mycket jag än älskar det så måste jag hata det också. Jag är besatt.

- Att inte hitta kläder på morgonen. Finns det något värre? Dont think so.

- När mobilen dör under dagen (särskilt i skolan). Jag dör med den.

- Mens. Jag är så obeskrivligt trött på mens, tamponger och pms. Trött, trött, TRÖTT.


Godnatt på er, honeys.
Tinkywink

wazap

tisdag avklarad, längtar tills imorgon kväll för då är jag färdig med onsdagen. Det där låter väldigt deprimerande men så ser mitt liv ut för tillfälligt. Låter hemskt egentligen men jag räknar ner dagar, varför vet jag inte. Det är precis som jag har typ ett år på mig att leva till. Varje morgon när jag vaknar får jag tankar som t.ex " ok, bara två dagar kvar och sen får du sova hur länge du vill" och då går jag alltså i skolan och längtar tills jag vaknar av mig själv klockan halv sex på morgonen på lördagen då jag under den första minuten tror att det är måndag och vill leta efter närmsta köksredskap men inser snart att jag kan ligga och vrida&vända hur länge jag vill utan en pipande mobil bredvid mig. Det är underbart. Nu låter det som jag är helt för trött för att leva men så sorgligt är det inte riktigt. Min fantasi är inte på topp längre (som att den har varit det innan..) och jag vet inte riktigt vad jag ska klämma ner för att fånga ert intresse.

Men jag kan däremot tipsa er om denna helt underbart luktande body buttern, den luktar godare än livet och du blir mjuk som en bebis,typ. Den ger lite summerfeelings vilket vi kan behöva här i det grå. Just den burken är som sagt body butter men det finns i badbubblor,duscholja och i massa olika saker och den luktar otroligt gott. Lukten håller inte i sig värst länge men då är det bara att ta mer tills burken är slut helt enkelt. Lukten jag har här är någon slags moringa blomma men det finns tusen olika dofter att handla på the body shop. Alltifrån brasiliansk-nöt lukt  till körsbär och oliver och en massa underbara dofter. Try it! Det kostar inte så värst mycket heller så go for it tycker jag.



  

kudden kallar

winky


sprutor är inte riktigt min grej

Aj aj aj!
Har fått spruta idag, är nu skyddad mot livmoderhalscancer. Enligt mig gjorde det jävligt ont och det gör fortfarande ont när jag lyfter armen (vilket jag nu tvunget gör hela tiden "bara för att" liksom) men sen så är jag en jävla pussy på smärta.
Förutom att ha injicerat lite protection i kroppen så har jag bara legat i min säng och kollat 90210. Har inte rest mig mer än nödvändigt, men hey, det är vad studiedagar är till för. Lite belöning för allt hårt jobb vi åstadkommit. Det har varit blod, svett och tårar all along. Hehe.  Snarare maskara, parfym och skratt.

Imorgon lär det bli en lite mer händelserik dag, ska vakna relativt tidigt (ska försöka åtminstonde) och duscha därefter ska jag träffa efterlängtade Diana (!!!) som äntligen kommer hem. Imorgon fyller dessutom min pappa år. Hm, har inte köpt något. Funderar på att rita en teckning men jag tror dock inte det funkar längre.

Nu ska jag gå och be till Gud att de sänder något bra på tv. Och ja, det är en skönhetsoperation som ska fixas. Can't wait. Lovar att ta en massa bilder och sådant på resultat. Men tills dess, rulla tummarna snyggingar.


lite oförberred men nåväl

Tinky


segedegsdag

innan älskade jag måndagar, nu hatar jag dem. Istället för att vakna klockan elva måste jag gå upp nio för att spendera ytterligare två timmar i skolan. Fy fucking hemskt. Idag har det inte hänt så mycket mer än att vakna halvdöd och drogs igenom skolan, och efter det fick jag träffat min babe en stund då vi högg i oss lite..låt oss kalla det sallad på en av världens mest tilltalande restauranger, mcdonald's.  Därefter följde jag honom till träningen och tog bussen hem till  de finfina böckerna vars fakta ska sitta bänkade i mitt huvud tills imorgon, goodluck!

Jag funderar även på att skriva ett brev till skolstyrelsen där dem ska få förklara varför alla skolor har femtioelva studiedagar utom vår skola. Förargligt. Så, förhoppningsvis återkommer jag med deras svar.


Lite småstörigt att jag inte kan nämna någonting om de kommande eventsen som inträffar snart men för att försäkra oss att allting kommer gå som smort, måste vi knipa igen. Givetvis berättar vi sen och kanske nån bild läggs in. We'll see:)

åter till marknadsboken, ciao

winky

söndagar borde avskaffas

Jävla huvudvärk. Jävla mensvärk. Och jävla (med feta bokstäver) hjärtvärk. För det är det jag har. Fet jävla huvud och mens värk men den jobbigaste är hjärtvärken. För ipren vägrar linda den. Den är olindrig. Är kärlek möjligt på 1600 kms avstånd? Det kändes så idag, men nu känns det som världens omöjligaste sak. Får träffa min hjärtevän på torsdag och sen Gud vet när igen. Det är vad hjärtvärk är, kära ni.

Annars, whats up? Själv sitter man och jäser. Inte jag-äter-godis-och-jäser, utan mer jag-har-proppat-i-mig-godis-hela-föregående-veckan-så-nu-jäser-jag. Är ganska illamående på ett vinterkräksjukan sätt. Jag får inte bli sjuk nu, mitt superman--immun försvar måste hålla sig starkt nu när allt annat ändå verkar falla.

Har även en solo tidning som väntar på att bli ihjäl bläddrad. Det ska jag nog ta itu med under denna långa natt som väntar. Jag är ledig (tack skolstyrelsen, tack john bauers rektor, tack gud) imorgon och på tisdag så det är långa nätter som väntar. Långa nätter är bra när man är glad och kry, dock när man är så olycklig och illamående som jag är, ack ack.
Jag längtar till helgen är över. Jag är så evigt trött på mina föräldrars eviga tjat om hur slarvig jag är. Jag är sån, de borde ha vant sig efter 17 år, tycker man.

Allt är så tråkigt, dont ya think? Till och med mina vänner (you know I love you). De är helt döda. Stela. Tråkiga. Inne i sina egna världar. Själv sitter man här i ett tillstånd som är känt som "ute och cyklar". Jag kokar inombords. Allting går så jävla fel. Alla filmer jag håller på att ladda ner är segare än livet de sista megabiten eller vad det är. Jag försöker lugna mig med att lyssna på gamla favoriter a lá Miss Spears, tror ni inte att  det också laddar segt? Hela jävla processen med att leva idag suger.

Nu ska jag läsa min dumma tidning.
Godnatt på er.
T

hello you

godeftermiddag herrskapet, jag är trött och ser ut som en slängd sopsäck. Men med tanke på att jag har sovit i två timmar är det inte så jätte konstigt. Jag har varit hos min lille babe hela natten och kollat på film och bara mysit, jag hade kunnat ligga där i fem år för det är absolut underbart.

Denna söndagen ser inte ut att ha något vidare speciellt framför sig mer än pluggning och eventuellt socker inköp förhoppningsvis,måste. För något annat än jäsdag är det definitivt inte. Det finns ingenting som hade fått mig att åka någonstans idag förutom om det kanske var utdelning på Ben&Jerry's glassar i stan med annars inget.

skriver ikväll

puss winks

oh no you didn't!

Min syster och jag krigar med hennes kompis. Min lillasysters kompis bråkar med helt fel familj. Helt fel familj.

inleder dagen med ett inte så kul inlägg

The Butterfly effect rekomenderas verkligen. Helt klart en sevärd film! Den får dig att förstå att så otroligt små saker kan förändra hela ditt liv. Om du bara väljer att inte berätta EN sak för EN person så kan allting gå anorlunda. Ush, ödet har sina vägar.


Kollade även klart Gossip Girl, säsong två. Orkade inte vänta på att kanal5 skulle börja sända det igen. Helt seriöst vem slutar sända mitt i en säsong? Hur som helst så slutade den helt jävla värdelöst. Är arg och besviken.

Idag så ska jag först och främst duscha, känner mig otroligt ofräsch. Därefter måste jag sätta igång projekt tämja-mitt-hår vilket inte är det lättaste kan jag lova. Mitt hår har blivit så risigt, torrt och slitet efter att jag blivit blond på nytt. Särskilt när man jämför med förut, mitt hår hade just blivit helt friskt och perfekt och så förstör jag det, haha. En sak ni ALLA måste veta är att om ni en gång färgat ert hår mörkbrunt/svart så har ni typ 2% chans att kunna bli blonda inom de närmaste halvåret (om ni har TUR) för så pass mörk hårfärg tränger verkligen in i hårstråna och det är omöjligt att kunna blondera bort det. Det enda man kan göra är att låta sitt hår växa ut och låta bli att färga utväxten. Det blir, sån tur är, inget problem för mig då jag har väldigt mörkt hår i mig själv. Men för personer som t.ex Winks som kanske inte är nöjda med sin egen hårfärg kan det bli ett stort problem.  En sak är i alla fall säker, once you go black - it's fucking hard to go back.

Senare ikväll ska jag träffa två vänner, ska bli jätte kul! Har verkligen saknat deras umgänge sedan jag bytade skola, fast jag träffar ju Emp rätt ofta, men inte Elle och det ska bli major kul att ses!  Vi ska laga mat och jag ska göra chokladfondu som efterrätt. Let me hear a WO HO!


Åh jag är så himla excited. Mamma gick med på att gå till konsulation inför min operation. Jag är så glad att jag inte vet vad jag ska göra. Denna operationen kommer vara det bästa som hänt mig. Dock så är det bara mina närmsta som får veta vad jag ska operera, och ja, ni andra lär ju se det efter sommaren. Jag bryr mig inte om de otroliga smärtorna efter, för det kommer vara värt det. I cant wait!

Nej nu ska jag göra lite annat, hörs ikväll bloggis.

Tink


a review

Sitter och kollar på The Butterfly effect.. Var tvungen att tta en liten paus och återhämta mig, hur vågade den där skitungen bränna ner hunden? Hoppas hans ögon ruttnar och hans äckliga huvud blir ner bajsat.

kvinnor är dömda

Jag ligger i min säng med en fetknop och för en gångsskull är fetknopen i sängen INTE jag. Min lillasyster är inne i någon skum period, hon kryper under min säng och saker.. Får väl hoppas att det bara är hormonerna och att hon slutar snart.

Har super duper mega jätte tråkigt. Mår dessutom illa. Min mage är överbelastad av allt som innehåller socker (you heard me to, winky). Men så är det, är man tjej så har man en sån vecka. Just nu vill jag döda någon av irritation.

Kan inte blogga när jag är i detta tillståndet.

Godnatt så länge

varför existerar torsdagar

varför existerar torsdagar? den jobbigaste, slitsammaste dagen ever jag vill bara avskriva dem. Imorse ville jag förlova mig med min säng och lova den att stanna till döden skiljer oss åt men det insåg jag rätt snabbt va omöjligt. Just när dagen inte kunde bli värre kom min bror in i rummet och gav mig världens snällaste kommentar: du börjar likna en bumbibjörn, snart kommer du komma till bumbiland och krama bumbiträd med dem hakorna. Jaha.. vad har man att säga till försvar där egentligen. Förutom att försöka försvara sig med el clasico: "uuuut ur mitt rum" som inte hjälper förens 5 minuter efter man gett upp. Det är ju väldigt trevligt att plötsligt bli den underlägsna i syskonskapet. What goes around comes around.

Tiden rusar förbi och och om 3½ månad är det invigning av våren som gäller (längtar), majbålet asså, vilket innebär sommarlov, sol, semester, mer sol utan att betala en miljon för tjugo minuter i ett solarium, födelsedag för både mig& T vilket firas med den årliga födelsedagfesten Sweet 17 som inträffar ännu en sommar. Vet t.om redan datum meen det tar vi sen. Sommarlovet är gudsgåva till oss studenter, oändliga sovmorgnar och jäsning resten av dagen i trädgården med en kall, ja, saft. Men med tanke på att det återstår fem hela månader så är det nog bäst att inte räkna ner än.

Nu bara babblar jag på känns det som, jag har faktiskt inte heller sådär jätte mycket att ta upp nu för mitt liv är rätt ointressant just nu, förutom:) att min bebis kommer hem imoorrrrrrrgon! efter fem veckors saknad,ångest, halv depression, små lycka, ledsamhet, ännu mer saknad så är det äntligen dags, can't wait asså. Just därför har jag en bra anledning att duscha nu, jag vill inte lukta innestängd sourcreamchips (you heard me tinky) när jag träffar honom.

auf wiedersehen
winks ,



och ja, det är faktiskt exakt fem månader tills lediheten idag, whyyyyy?


Sorryyyyy

Jag vet, du kära anonyma läsare, jag har slutat uppdatera. Men jag har fått idé torka. Vad ska jag skriva? Det händer ingeting i mitt liv just nu. Absolutley nothing. Det finns ju såna perioder, man bara sitter och hoppas de ska hända något kul, något att glädjas för. Visserligen finns det en sak men det går inte för sig att blogga om det.

Just nu sitter jag i min skolmatsal () och väntar på att min kompis ska skriva klart sitt matte prov, därefter ska vi fixa busskort och lite andra tråkiga saker som jag vägrar tråka ut er med.

Drömde en helt sjukt underbar dröm inatt. Ville inte vakna, men ja.. Tänkte skriva det är skolplikt vilket det inte är i gymnasiet. Undrar vad drömmar betyder egentligen.. Ibland drömmer man om människor man inte snackat med på flera månader och man drömmer helt sjuka saker om dom också. Jag undrar ifall vi omedvetet tänker på dem, eller någoting sånt borde det väl vara? Jag drömmer alltid knasiga men endå verklighetsrelaterade drömmar.
 


Haha, en liten video på mig och Wink. Vi fattade inte riktigt att kameran filmade och inte fotograferade.
Detta var från helgen, så det är förklaringen till vårt lilla show smink.

Nej nu ska jag facebooka mig lite.

PUSS

förfrusen

äntligen hemkommen ifrån världens simrunda. Börjar känna mig som Theres Ahlsammar nu nästan. Inte på snabbheten dock men när man står i den förbaskade poolen känns det som det är de enda man gör alltid. Men visst är jag duktig? klapp på axlen.

Annars idag har det inte varit någon större succé förutom en sak som fick mig på lite bättre tankar. Vi hade ett informationsmöte med den linjen jag går i och rektorn över det. Där verkar finnas hopp om en framtid för oss stackare. Vi fick nämligen reda på att man kan läsa de lite mer roliga ämnena så att man verkligen blir något i framtiden. Enda sen jag började den linjen visste jag egentligen att det är verkligen ingenting för mig men shit the same för jag orkar inte klydda, sorgligt nog och tyckte att den får väl duga iom att det är en så pass bra skola. Men så hände det här omöjliga, vi får läsa till i princip vilka ämnen vi vill, som såklart ger dig extra poäng och det är som toppingen på glassen för mig(colasås). Och allt detta för de som vill plugga vidare vilket är rätt obliogatoriskt om jag ska komma nån vart i livet. Så nu finns det hopp för oss med lyckligtvis så jag ska minnsan&dag läsa psykologi, medicin, rättvisa..something och fortsätta med espanolen, great!

nu ska mitt eländiga hår få vila i olja, för det ser inte ut att ha en så ljus framtid dock,

kram
winks


you drive me crazy

kom nyss hem från Tbabe, vi har .. ja jag tror inte ens jag kan säga det här för då hade allt avslöjats:) vi har iaf gjort en viktig sak och den ja nu är jag redan på väg att avslöja mig, i better keep it. Med choklad muffins med vaniljkräm blev det en liten mysstund med topmodel och även emp som sällskap. Trevlans. Jag har missat för många avsnitt av topodel nu känns det som. Det är så kul att ta del av alla intriger, castningar (om man kan säga så) och skaffa sig sin egen favorit. Min favorit är hon som liknar Serena för att.. ja för hon liknar henne helt enkelt och ser mest ut som en modell där enligt mig.

juust nu sitter jag och snackar med min lillebebis som kommer hem på fredag,äntligen! Dessa fem veckorna har varit tuffare än Expidition Robinson och jag kan inte bärga mig tills jag får träffa honom. Jag tror det är nyttigt att komma ifrån varandra ibland. En del behöver nog det för att få klart för sig hur man känner för sin partner eller för sin kanske blivande. Samtidigt som det kan förekomma en konflikter då man hänger upp sig på småsaker och låter ens "saknande" gå ut över den andra då man blir lätt irriterad och arg. Där jag kan ta mig själv som exempel. Men, efter fem hela veckor iaf jag fått klart för mig att det är honom som jag vill vara med och ingen annan. Och vad är härligare än att ha någon som är där för dig alltid. Givetvis har jag mina vänner såklart meen det finns en skillnad och ibland kan det vara skönt att ha en annan axel att luta sig på.

Inte för att jag räknar men nu har jag varit uppe i sisådär 16 timmar exakt och man känner riktigt hur det bränns i ögonvrån, så adjös för mig sålänge gorditos.

puss
W

mitt i f&s

Om exakt två timmar och 4 minuter är det slut på denna helvetesdag. Längtar längtar. Skolan ger ångest och jag vill hem. Vardagaslivet är lite sådär småstressigt och just nu är det fullt upp. Har visst en miljard prov tills nästa vecka vilket är lika med no life. Stackars oss.

Imorse märkte jag att jag kommit in i - "Oh no" perioden. Detta kanske inte är de allra trevligaste meningarna men ni vet när det är typ kallt ute så blir man så torr om läpparna och då slickar man sig runt munnen för att man tror det ska bli bättre. Ack Ack. Istället är de rödare än Snövits äpple och har en sån ful ring runt nederläppen. Thats not hot. Ush nej. Jag får inhandla sån Idomin eller vad det heter så jag slipper se ut som en clown som rymt från cirkus.

Jag och Alicia skrev nyss färdigt ett arbete kring Frankrike så jag tänkte bjuda på en fransk misjö..nånting. Strand, solbrända män (inte för gamla) och bad. wiho.

Ta ingenting förgivet!

Har läst lite om olika människor som förlorat sina nära och kära i tsunamin. Det är så hemsk att jag inte vet vad jag ska göra. Jag tänker, tänk ifall jag skulle varit där med min familj. Alltså, hade det hänt någon något (GUD FÖRBJUDE) så nej, hur fan går man vidare? Jag tror inte ens man kan gå vidare, jag tror bara man lär sig att leva med det. Alltså, jag älskar mina föräldrar otroligt cp mycket, jag är tacksam för all tid jag fått med dom. Igår t.ex, jag somnade i vardagsrummet och hela min familj satt där, vi kollade någon film. Så råkade jag somna, och jag ljuger inte, seriöst har aldrig någonsin kännt mig tryggare, och har aldrig sovit bättre. Kände mig så trygg och säker. Och när mamma väckte mig och sa att jag måste gå upp och sova, så tänkte jag, att det är exakt såhär jag vill dö. Låter riktigt sjukt, men det är verkligen så. Med min älskade familj runt omkring mig. Hur som helst, så tänkte jag, att värst av allt är om min lillasyster hade typ blivit tagen av vågen (knack knack knack i trä!). Alla som har små syskon vet hur otroligt stort behov man har av att beskydda dem.   Att förlora henne, det hade inte gått. Jag hade velat ta självmord, men hade inte kunnat utsätta mina föräldrar för förlusten av ännu ett barn. Ush! Vill inte tänka på såna hemskheter.

Måste bara berätta om en dröm jag en gång drömde, jag drömde att min pappa hade dött, och så satt jag och åkte i en bil med min mamma, hon körde mig. Runt om oss spred sig ängar med alla världens blommor, och himmlen var lite orangeröd. Jag kunde inte se min mamma. Jag vet inte varför. Men jag vet att jag åkte bil med henne, så hörde jag hennes röst "Var inte ledsen. Det kommer att bli bra igen, allting kommer att ordna sig. Det gör det alltid. Jag är alltid vid din sida, när du än behöver mig. Allt kommer att bli bra igen". Och all den sorg och smärta jag kände när min pappa "dog", blev som bortblåst. Vet inte riktigt vad drömmen kan ha för budskap. Men den var riktigt konstig.

Ush, måste sova nu. Glöm inte, låt aldrig "Man vet inte vad man har fören man förlorat det" bli sanning. Håll fast vid det ni har, älska varje dag och glöm aldrig att vara tacksam för varje dag du har med din familj och dina vänner.

PS. Min hund får heller aldrig dö. Älskar dig bebis.


Godnatt.
Tinks.


is it the end

Jag vet för mycket, hur vet jag allting om alla? Jag borde starta en Gossip Girl blogg. Seriöst. Dock går dom planerna i krasch nu, alla hade förstått att det var jag.


Funderar på att återvända till min egna blogg, då Winky inte är så aktiv och det känns som jag är en idiot utan ett liv som sitter och bloggar regelbundet så fort jag har tid (vilket jag iofs gör) men endå. Det är Winky som bloggar för lite och inte jag för mycket. Så, who know, är detta the end for the Twinks? Det hänger på Winkywo.

guess who's back

Vi har varit super upptagna hela helgen (på riktigt) och därmed inget bloggande.
Men det ska det bli ändring på, och förvänta er en massa bilder också. Eller hur Winky? (hahahahahahhhaha)
jag har råkat trycka in en knapp så jag  skriver kursivt hela tiden, tyvärr vet jag inte hur man ändrar tillbaka för det går inte att bara trycka på K:et.

Hur som helst, jag ska strax till vårdcentralet och se nska jag leva livet för idag är huset MITT!

sleepless

Ah, jag får panik på mig själv! Kan max sova fyra timmar åt gången sen vaknar jag och kan inte sova mer. Är så irriterad just nu, vissa människor går mig på nerverna så obeskrivligt mycket. Det finns vissa människor som man bara efter en tid inser att nej, det går inte. För lika, för olika, doesn't matter. Vissa människor är man bara inte ment to be friends with.

Jag längtar innerligt till nästnästa sommar, då är det USA som gäller med världens bästa Nano. Vi kommer ha så kul, och sen efter trean är det adios Sverige och hoooola USA! Men tills dess får jag frysa vidare här.

Detta är en så otroligt jobbig natt, eller ja, klockan börjar närma sig sex nu, så det är väl morgon? Har försökt sova men jag bara ligger och vrider och vänder på mig. Mina tankar överbelastar mitt huvud och tillslut har jag så mycket att tänka på att jag blir rädd att somna. Ska träna imorgon från 12 till 9.. Alltså, det är skit kul, jag älskar min dans, MEN det är så mycket dö tid mellan. Man vet inte riktigt om man ska skratta, gråta eller sova. Jag kommer nog göra det sista alternativet. Nåja, om jag ska komma någonstans imorgon borde jag nog återvända till mina mardrömmar.

Godnatt på er


-

just nu sitter jag och mögglar på en svenska lektion och undrar vart tinky håller hus. Eller ja hon är väl i skolan antagligen.Jag har varit lite seg, eller mycket seg, med uppdateringen men jag har mina ursäkter. Mitt hemma internet vill inte fungera som jag vill. När jag väl kommit in på denna söta hemsidan så kan sidan plötsligt inte visas. No good. Därför tar jag mig tid här. Jag är nyss halvt färdigarbetad med en Britney artikel som ska vara färdid om 2 veckor och det ser rätt bra ut just nu. Det är faktiskt lite små roligt att få skriva om saker som man bestämmer själv. Egen fri vilja spelar stor roll i skolan så att man slipper känna sig som Michael Scofield i hans mindre kära dagar.

Hela helgen består av träning. Ikväll har jag och Miss.T träning från fem till tio på kvällen sen är det rätt hem och sova för att sedan åka iväg tidigt på morgonen för att träna hela dagen.. och sen hem på kvällen och nanna occcch gå upp tidigt på söndagen för att avsluta denna underbara terminen med 2 stora avslutningsshower som jag nämde innan. Det lär bli tufft men ändå kul. Jag och Tinky will kick their ass off. Bilder kommer komma upp av våra prostituerade sexuella lookar.

Matrast!

puss
winky


det känns som man har sovit i typ en sekund

Hela natten har jag dallat från sömn, till klarvakenhet (är det ett ord?) och ibland varit någonstans mitt i mellan. Min kropp skriker SÖMN and so does my head. Men jag måste gå, dels för att jag inte vill behöva lämna Nano själv och dels för att min frånvaro redan har lidit av mina sov morgnar. Så jag ska sätta igång och göra mig iordning och om jag har tur så hinner jag sova en stund. Hoppas hoppas hoppas.

Förresten, har fått riktigt ont i min högra njure. Hoppas det inte är farligt, men det gör så sjukt jävla ont att det bara känns farligt. Ush, hoppas jag slipper doktorn.

Jaja, puss så länge.

I dont want a one minute man

En sak som väldigt mycket stör mig är killar som insisterar att dom ska komma hit, alltså hem till mig, första gången vi träffas! Jag har aldrig tagit hem en kille, såvida det inte varit vän, och liksom stängt in mig på mitt rum med honom. Det känns respektlöst mot mina föräldrar. Jag har ännu inte tagit hem en kille och presenterat honom som min pojkvän och det tänker jag inte göra heller fören jag vet att det är seriöst. Det låter kanske lite gammalmodigt och så, men det är på detta sättet jag blivit uppfostrat, jag har (sedan jag var gammal nog att förstå) fått höra om hur man inte ska ha sex med killar man inte älskar, inte vara slampig och strula runt på fester (lyckat?) och att man alltid ska ha respekt för sig själv och sin kropp. Gör aldrig något du inte vill, hur snygg killen än är och hur mycket han än säger att han gillar dig och kommer ringa imorgon, alltså tro mig: han kommer gilla dig mer om du inte gör det. Jag säger det av egen erfarenhet, jag har aldrig någonsin släppt efter och gjort som killen velat (om jag själv inte velat förståss) och då blir man helt plötsligt mycket mer spännande för man är "svår", och ibland kan killarna till och med bli för jobbiga, se det från DERAS sida, man vill alltid ha det man inte får. Blir du omöjlig att få så kommer de göra allt i sin makt för att få dig.

En sak som jag svurit på att jag aldrig ska göra är att ha sex utanför förhållande, jag tänker inte sjunka så lågt, jag tänker inte förlora den respekten för mig själv. Det är bara lust och begär. Jag ska inte säga för mycket, men enligt mig är det bara lösaktigt. Vare sig man planerar att träffa killen mer, eller om det är någon man vill ha ett förhållande med i framtiden, whatever. Så länge man inte är tillsammans så tycker jag att det är fel att ha sex. It's just slutty, girls. Jag vet att jag ofta sagt annat, men när det kommer till kritan, så nej. Det handlar om mina principer. Visst, jag hade älskat att vara erfaren och ha sexskills (ironiskt alltså) MEN en erfaren tjej med "sexskill" vill killar ha som ett en gångs ligg, för när det handlar om en gång så bryr sig inte killarna om du haft sex med halva Sverige eller ingen alls. Du betyder lika lite som smutset under deras skor. När killar letar efter tjejer att ha förhållande med så vill de helst inte att 55% av deras vänner ska veta hur du ser ut naken, och hur du känns naken.

När en kille på en fest vill ha sex med dig så har du bara EN anledning till att bli glad; han tycker att du är snygg. Det är inte mer än så att glädjas åt, eller ja, man förhoppningsvis så tycker killen att du är snygg, det finns ju också dem som tar vad som helst. De killar är en sak bara: äckliga.

Att vara eller att inte vara - ihop

Minns ni från vilken film citatet i rubriken är från? Haha.

Jag står ofta vid såna här vägkorsningar känns det som, jag vet inte vilket jag vill. Jag brukar ofta disskutera det med vänner, vad är bäst, att vara i ett förhållande eller inte? Här kommer en lista med både för och nackdelar.



Att känna sig älskad och uppskattad är nog den skönaste känslan i världen. Att veta att det finns någon där ute som älskar dig och vill vara med dig, att någon faktiskt är tacksam över att du finns (utöver din familj då alltså).

Du behöver inte känna ångest när dina vänner sticker på fest och du sitter hemma. Man känner liksom inte längre samma behov att festa. Han finns endå där, och kommer förmodligen ringa dig mot slutet av kvällen.

De där söta smsen som du kanske inte kan få nog av (men det kan jag). Man älskar den pirrande känslan i magen när man får ett sms på natten; "har tänkt på dig hela dagen". Det är underbart. Dock är detta något som inte behöver komma i stora mängder. Lite då och då är lagom, då uppskattar man dem som mest.

Bara något som att ligga och kolla på film kan vara helt otroligt mysigt. Det kanske inte blir mycket film, men endå.


Även om man inte alltid erkänner det så finns det alltid en liten del av hjärnan som tänker på honom, "var är han?" "vem är han med" "varför smsar han inte?" "när kommer han hem?". Sånt slipper man som singel, allt du behöver tänka på är om ditt hår är skit snyggt eller om skorna matchar din klänning.

Du kan tänka på bara dig själv hur mycket du än vill. Du behöver inte anpassa dig för någon, ingen har något att säga till om angående hur du klär dig (förutom min mamma som troligtvis alltid kommer ha något att säga till om när de handlar om mina klänningar..).

Du kommer inte förlora behovet av att festa och ha kul.

Du kommer ha den tid för dina vänner som man inte har när man har pojkvän, och som de säger: killar kommer och går men vänner består. Tänk på det innan ni väljer pojkvännen framför era vänner.

Dina planer om helgen måste inte anpassas efter honom. Du behöver inte känna press att träffa honom minst en gång varje helg and yada yada yada.

Hur bra än en kille kan få dig att må, så kan han få dig att må tusen gånger sämre också. Det är så otroligt små saker som kan såra och det är ord som man inte glömmer.

Det brukar oftast inte sluta bra, antingen så blir du dumpad eller så måste du dumpa och Gud vet hur jobbigt det också kan vara. Ibland kommer man tillsammans överens om att gå skilda vägar, men då brukar man endå må rätt kasst i ett bra tag därefter, och det kommer alltid finnas en liten del av dig som känner att du måste läsa hans horoskop.

Slutsats: Nackdelarna med att vara i ett förhållande är märkbart fler. Det är svårt, men det som är bäst är att bara ta allt som det kommer och försöka att inte tänka så mycket.

Min mamma har alltid sagt till mig att jag inte ska pressa mig själv till att ha ett förhållande, låt det komma som det gör, ha kul med dina vänner istället. Hon säger alltid att hon minns inte sin tid med sina pojkvänner, visst minns hon deras namn, men liksom, hon minns inget speciellt med dem. Det hon dock minns är alla roliga tider med sina vänner, skratt och trams och sånt.

Jag tror att man ofta börjar tro att pojkvännen automatiskt blir ens bästa vän, men så är det inte alltid. Din pojkvän kommer bli sur på dig för att du inte hinner träffa honom ikväll eftersom du har lovat dina vänner att vara med dem. Dina vänner kommer aldrig bli sura på dig för du ska träffa din pojkvän. Man kan oftast inte ha kul med sin pojkvän på olika enangagemang då blir det avundsjuka så fort man hälsar på en kille som din pojkvän inte känner till, man kan inte dansa, eller jag tycker iallafall det känns helt fel att dansa med pojkvännen, och det är svårt att förstå varför en människa som älskar dig SÅ mycket inte vill ditt bästa alltid. De blir oftast egoistiskt då det handlar om avundsjuka, och om vad han inte vill. Utan att märka det så kan man avskärma sina bästa vänner från sitt liv, men vem finns kvar när förhållandet tar slut? Vännerna om du har tur.

* 89% av alla förhållande som inleds i ung ålder håller inte.

lat är mitt efternamn

Idag har jag gjort absolut ingenting. Först sov jag till tre, sen kollade jag lite tv, sen somnade jag igen och vaknade för en stund sen. Jag borde egentligen gjort så mycket idag (som noppat mina ögonbryn, AKUT!!!) men det enda jag har gjort är att ha spenderat lite tid under min röda ultraljus lampa. Så hima härligt, och hyn blir så bra efter en vecka, som ny! VIlket behövs för mitt ansikte har haft bättre dagar måste jag erkänna.

Nu ska jag käka middag, bloggar senare.

Puss
T


If i told you the right words, you'd be mine

Jag bara lyssnar på Tracy Chapman och tänker. Men jag orkar egentligen inte tänka mer, jag har tänkt på detta förlänge och jag borde släppa det, hur kan det vara så svårt? Ush, alltså.

Jag har blivit sådär trött igen, trött på allt i princip. Även om det hänt helt fantastiskt bra saker den senaste tiden så spökar de gamla sakerna. Nåväl, har mig själv att skylla :)

Nej, jag måste faktiskt ta och sova nu, detta inlägget får inte bli mer deppigt. Godnatt på er.
Tinks

städ-what?

Städmani. Hm, det är något som jag saknar. Winky är ett utmärkt exempel på någon med städmani, hon ska städa, städa, städa, efter varje fest, varje enagagemang, varje dag. Det är jobbigt, för en sån städmaskin har jag redan hemma; min mamma har enorm städmani, hon vill att allting ska vara kliniskt rent. Vilket  mitt rum aldrig är. Vilket är grunden till de flesta av våra konflikter. Fast det är för jag har inte växt upp med att någonsin behöva städa, då min mamma själv fick städa mycket när hon växte upp, och då ville hon bespara mig allt jobb och  jag slapp ta undan efter mig, slapp städa mitt rum, jag levde livet när jag var ung (ja, jag är gammal nu.. typ iallafall). Detta är något min mamma ångrar extremt mycket i nutid då jag aldrig tar undan efter mig, jag dammsugar aldrig, jag städar aldrig mitt rum. En riktigt gris är jag.


Detta är vad jag lyssnar på inatt:


Gamla är dom, men hur underbaraaaaaaaaaaaaaaaaa!

Drama maker

Älskade läsisar.
I am back, baby. Detta är en sorgens dag, må ni tro. Jag fick en perfekt och oskrynklig (älskar när de är nya) femhundralapp utav mormor. Tro inte då min mamma vädjar till min mormor att ge henne den istället så hon kan "lägga undan den" till min lilla when-i-grow-up fond. Kära vänner, jag har just blivit bannlyst från denna Gudagåva i form av en papperslapp med glitter på. Damn you, mami.

Annars har jag inte gjort så mycket, bara gjort mitt bästa för att gå ut så lite som möjligt. Alltså, helt seriöst, -10? Vi är inga jävla isbjörnar så vi är immuna mot kyla. Det duger inte att ha på sig två par tights ens, jag kände inte mina ben när jag kom hem från en liten promenad med Winky och company. Det var så inte värt det.

För övrigt finns det inte mycket att säga, skolan börjar på onsdag men jag och en utav mina bästa vänner, Nadie, som också går i min klass, tänker skolka. Utav den anledningen att vi tycker det är orättvist att alla grundskolor börjar på torsdag. Sen att det är deras studiedag kan vi ta en annan gång.

Mycket drama den senaste tiden, orkar inte bry mig. Orkar inte lägga ner tid. Jag bryr mig verkligen inte, folk kan gå och tro att jag är en idiot, men som Audrina säger: I just dont care. Vissa människor är så otroligt hungriga efter uppmärksamhet, att de tillslut omedvetet börjar skapa dramatik och konflikter på varje hörn. Men seriöööööst, who gives a shit?

En sak jag lärt mig under 2008 är att man ska prioritera människor på det vis de behandlat dig. Jag vet vilka jag ska lita på, men jag vet också vilka som snackar bakom min rygg och dom människorna kan fan inte förvänta sig att jag ska visa någon respekt eller uppskattning mot dom överhuvudtaget. Man får inte vara naiv, folk kommer gå bakom ryggen på dig, just accept it. Det viktigaste är att veta vem man är, inte spela en roll och inte ändra på sig för någon. Älska dina vänner, skratta, ha kul, dansa, sjung, hångla, smyg ut på natten, gör 2009 till ett bättre år än det förra. Det är allt man kan, helt seriöst. Låt aldrig killar förstöra, låt dem inte komma nära inpå, lita inte på dem, ta aldrig någonsin en kille förgivet, bara ta det som det kommer och försök att inte fastna. Det är så jag ska göra 09 iallafall.

Har så många minnen med Winky från 08.

Jag minns när vi var hos en tjejkompis och hade blivit osams med alla andra tjejer över en liten skit sak, vi var så frustrerade och arga, men GUD vad kul vi hade. Det var då hela Twinky saken började. Det var då vi blev vi. Hustru och hustru tills döden skiljer oss.

Kommer ihåg i sommras när jag smög ut genom mitt fönster och flydde hem till Winks, så kom det manligt sällskap (dah). Vi kollade på typ världens läskigaste film och jag minns han ena killen var så sliskig, han insisterade på att vi skulle sitta bredvid varandra, efter många om och men så fick jag gå med på det. Han satt och åt chips, och detta är helt unbelivable; sen försökte han KYSSA mig. Med sourcream union andedräkt. URK. När vi väl gjort oss av med dom så låg vi i Winks säng för jag vågade inte gå hem (på grund av filmen), haha stackars W, hon skulle upp typ klockan 7 för hon sommarjobbade, och jag höll henne uppe till 5 då det började ljusna. Förlåt, bitch. Men gud vad kul vi hade den natten med alla samtal.

Och vår Sweet16. Kommer aldrig någonsin att glömma. Alla vi älskade var där och fler, det var kaotiskt för helt plötsligt skulle alla komma, folk vi aldrig ens pratat med, och polisen kom, och det blev bråk, och hångel, och stripp, och tårta (som vi gjort med våra egna händer hihi) och det var en underbar kväll. Oh yes, det kommer bli en Sweet17, men denna gången ska vi inte bjuda 80 pers (då lät det: "men vi kan inte ta bort någon ju, vi älskar alla på gästlistan". Pffff) utan det kommer bli en kick ass fest och de som är värda att komma lär få veta det.

Första dagen i gymnasiet. Ha ha ha ha ha. Vi hade så stora förhoppningar, vi trodde verkligen att vi skulle utnyttja varenda rast till att bättra på läppglanset, men gud så anorlunda allt blev. Nu har jag bytat och inget är som vi planerade, fast det är nog bäst såhär. För vår framtids och vänskaps skull.

Tack alla mina älskade vänner för ett underbart år.
Tinky


Jag är brunis igen, förresten.

confused baby

Jag är lite osäker på vad för bilder ni vill att jag ska lägga upp? Ska jag ta bilder om dagarna typ på det jag gör eller bara slänga in lite bilder som piffar upp? Eller båda? Cause I can totally work that  too.


Här får ni iallafall en lite fulsöt bild på Tinky.

UPDATE:
Jag vet att det ser ut som jag har två världsfeta finnar på min haka, men det är bildkvalitén som suger. Bara så ni vet liksom. Jätte intressant jag vet...

feels like insomnia

Hur synd är det inte om killar som vägrar acceptera ett nej och måste börja bråka? Jätte synd. Patetiskt är det också.


Så lovet börjar komma mot sitt slut, det har nog varit det mest händelserika lovet någonsin. Tycker det är så tråkigt att redan börja skolan, har inte lust överhuvudtaget. Fast det lär väl bli lite på grund av en liten sötnos, hihi.

Annars har jag inte något att säga, börjar bli obeskrivligt trött på denna kylan. Att ha på sig femhundraelva tröjor is not cute. Att bli snorig och röd om näsan är definitly not cute. Att behöva hålla andan när man väntar på bussen, det mina vänner, det är riktig pain in the ass bara.

Hm, ah juste. Alltså hatar ni inte också fyllesamtal/fyllesms. Varför, varfrö, varför gör vi så mot oss själva?  På nyår ringde jag mitt ex och berättade hur mycket jag saknar honom vílket jag itne alls gör. Jag trvis skitbra såhär. Så igår när jag skulle "just for the record but I dont miss you"-smsa honom så märkte jag hur otroligt sur han var. Hehe. Vem vet vad som kom ut ur min champagneglada mun den natten? You never know. Jag lät det bli. Han är inte värd min tid och har aldrig varit det, sorgligt nog.

Just nu gör jag inte så särskilt mycket, bara sitter och saknar Diana. Hon har varit min bästa vän genom åren, den person som under inga omständigheter någonsin medvetet har svikigt eller sårat mig. Jag älskar dig så otroligt mycket ska du veta, ha det underbart i Colombia och Panama. PUSS!

Fattar ni att klockan är fyra? Jag somnade typ runt tolv sen vaknar jag tio i tre. Fucking great. Jag ska på ansiktsbehandling runt elva så me and my cute but måste vara uppe senast halv tio. Jag. Orkar. Inte. Dessutom så är kvinnoveckan on it's way och jag är agressivare än någonsin. Och mer godisberoende än någonsin också för den delen. Jag hatar det, jag hatar kvinnoveckan och det är en stor anledning till varför p-stav lockar mig (bland annat).

Nej nu ska jag stänga av Lugna Favoriter för Celines skrikiga stämma och fattiga franska gör det inte mycket bättre tyvärr.


Sleeptight cuties.
Tink

it hurts like hell

Bara för Winky är en pussy och inte kan hålla sig uppe längre än till 2! En gång när vi kollade på MTV music awards så fick jag ta hennes mobil till gissla och hota med att läsa hennes snuskiga sms med den dåvarande loverboyn. Ack ack.

Alltså jag ligger inne med världens magkatarr, det känns som någon klöser i min mage, ni anar inte hur obeskrivligt ont det gör. Ont ont ont.

Med tanke på att jag blev upptvingad ur min säng och fick slänga på mig lite smink och att jag tar bloggen framför frukost (see how much I care?) så får jag hoppas på ett liiitet besök i MCD.

Pussar
Tinks

oh yes you did

Tinks. Vad gör du uppe till  5? halv FEM? Jag fick endast sova till 12.00 och nu kommer du inte vara okontaktbar förens klockan 6. varför??? Hur blev det med att vi skulle "ställa om dygnet" och inte missa dagens ljus va. Nej, snart får jag ringa och väcka dig. Jag fattar inte hur man har ork, kraft, styrka och ja allting för att hålla sig vaken så länge. herregud. Vi ska nämligen till stan och köpa show-klänningar. Om en vecka har vi en stor avslutningsshow med vår dans och det börjar bli lite panik när det gäller alla olika klädbyten och vad för slags skor man ska ha och allting. Därför ska vi få det avklarat idag ooom det går att göra tinky kontaktbar dvs. Att hitta klänningar,skor, passande smycken och smink är inget man gör på en timme utan det krävs en heldag för att hitta allting och göra vår tränare nöjd vilket inte heller är det lättaste man kan göra. Men tinky vafan..5?? 

äntligeeen! ett livstecken ifrån emelie, nu har jag lite backup inför mission impossible.


Föresten så måste jag instämma, från och med imorgon lovar vi att bli jätte aktiva

Kram
winky


i dont need a man to make to happen

Förlåt för det inte har blivit mycket uppdatering, men både jag och Winky har försökt sova så mycket vi kunnat. He he.

Dagen har spenderats mesta dels med Winkywo, först träningen, då vi blev tillsagda minst 10 gånger att vi inte kan stå som ihopklistrade under koreografin. Alltså, det går inte. Vi måste. Det viskas och fnittras. Kan ni tänka er hur populära vi är i vår dansgrupp?

Är så himla irriterad för tillfället, orkar inte gå in på det. Måste bara säga att jag är sjukt trött på killar. Ska inte låta någon penis förstöra detta året för mig. Och med penis så menar jag KILLE och inte bokstavligen penis alltså. Just to make it clear :)

Så länge jag har mina vänner vid min sida så är allting bra. Och min familj of course. Killar är tid, och tid har vi inte gott om, ska ni veta. Imorgon kan du dö. Eller jag. Peppar peppar ta i trä!


såhär glad var jag innan jag gick till  Winkybaby.


Från och med imorgon ska vi börja blogga JÄTTE aktivt, jag lovar.
Pussar tinks

Nej nej nej

Klockan är  för lite för att jag ska vara uppe. Mina händer är oranga. Jag ska snart gå till dansen med W och dansa ihjäl mig i tre timmar. Jag har glömt göra mig av med min vodkaflaska och den har legat i min vid öppna väska på mitt golv nu sedan nyår. Tack GUD att ingen öppnade den. Hur som helst, ska försöka hålla mig borta från knivar och rakhyvlar, för denna morgon är jag självmordsbenägen.

EMO-Tinks

Malmoe City

Alltså, nu känns det som om jag måste step up för Malmö stad.
En kompis visade mig ett gammalt inlägg i Kissies blogg där hon haft mage att kritisera MALMÖ.

Såhär skrev hon:
"Nej men det är klart man vill flytta här ifrån!"
"Varför?"
"Meh, ska man sitta på emo trappan hela sitt liv eller?"
(Några tonåringar på tunnelbanan)
Haha vad har folk för syn på Stockholm? Tillskillnad från måånga andra vill jag faktiskt bo kvar här och inte flytta till något annat land. Vad är det som är så fel på Stockholm, jämför Stockholm med Malmö ska du se att det blir bättre! Haha

Och sen la hon in denna bilden:

"Det känns som Irak eller nåt annat arabland. Jag trivs jätte bra i Malmö".

Och vet ni vad? Malmö är så otroligt mulitkulturelt och jag älskar det. Här har vi alla färger, alla raser, alla sorters tänkbara människor. Det är så otroligt unikt, jag älskar Malmö och allt med Malmö. Jag kan inte se mig själv i Stockholm, jag kan verkligen inte det. Nummer ett för min skånska lär skära sig i deras lilla lalande och nummer två för MALMÖ ÄR MALMÖ. Vi har Rosengård som är så ökänt för all sin ligism men vet ni vad, världens bästa fotbolls spelare Zlatan Ibrahimovic växte upp i Rosengård och honom är det fan inget fel på. Sedan har vi t.ex Lazee som nu är stor världen över. Även han är uppväxt i Malmö. Alla älskar Malmö, här är alla välkommna. Kom som du är.

Jag älskar Malmö, det gör jag. I SVERIGE kan jag inte tänka mig att bo någon annanstans, dock hade jag inte tvekat på att flytta till USA.



Älskar att sitta här vid kanalen med Winky om sommaren och bara snacka.
Och jag måste till lägga att detta utan tvekan har varit vår number one hot spot att träffa killar på.



 och jag tackar Gudarna att vi inte har några sånnahär i Malmö Stad.

nighty night

Ska kolla lite film och sen eventuellt bege mig till drömmarnas värld. Hoppas jag drömmer lika underbar dröm inatt som jag gjorde igår.


Jag+Edward Cullen+denna platsen=min dröm.

Hej sålänge, sleepyheads.

exhausted

det va ju bra jobbat att sabba ett nyårslöfte samma dag som de nya året. Det blev nämligen en lång visit på vårt favvis ställe i 2½ timme. Men trevligt va det och lika mycket har man och prata om varje gång. Nu är det mycket som väntas i kära Januari, om ni bara visste. Just nu försöker jag hitta en bra film att förgylla min kväll med men det ser inte värst lovande ut, jag är sugen på någon lugn romantisk film.. titanic kanske är ett bra alternativ men den är inte värst dämpande. Fast det är nog inte så lönt med tanke på att mina ögon försöker stänga sig själva och min kropp skriker efter sömn. Först och främst ska jag tillfredsställa mina öron med Edwards mjuka stämma en stund.

W


Jag föll, kära vänner.



Robert. Edward. Baby. Snygging. Sexigt barn har många namn.
Hans röst får mig att smälta. När ska jag hitta min egen Edward?

Veni, vidi, vici

Hehe.. Winky lär ju få bryta det där ena nyårslöftet då vi ska bege oss till McDonalds ikväll, lite för att vi älskar det, lite för att det är gott men mest för att det är ett nytt år och vi är värda det efter igår.

Igår efter vår nyårspuss så höll jag ett tal, eller jag försökte, det blev rätt mycket skrik istället, många "minns du....", några tusen "jag äääääääääälshkar diiiggg" och en miljon skrattanfall.
Jag måste bara säga, Winkywo, att så som vi sprang hand i hand genom den kalla natten med våra sjukt snygga stilettos, och damn hot klänningar, så ska vi springa genom livet. Winky i den ena handen, en sjukt god drink i den andra. Det är livet kära vänner. Det är så jag tänker klara mig genom livet. Dock kanske no alcohol i drinken, hehe. Nyårstlöftet, you know.

Just nu ligger jag och ser ut som en gammal rutten morrot, och stinker lika så, men man får skylla sig själv om man tar hundraelva omgångar av brun utan sol. Till och med min motpartner märkte det igår, då hans kyssar på halsen övergick till lite sniff sniff här och där. "Det är brun utan sol, okej?". Då tyckte han att jag luktade kaka... Nåväl, ska inte klaga. Men jag kan konstantera att jag luktat allt annnat än kaka!

Hur som helst, allt jag kan säga om gårdagen var (och jag snackar för både mig och W när jag säger det): Veni, vidi, vici (och om ni är så oallmänbildade så ni inte förstår innebörden till de orden så kan ni googla det, och lägg samtidigt till googles nya ursöta logga!).


brand new start

trött.migrän.hockeyfrilla.stinkbomb. dö äcklig. Fy fan som man kan se ut såhär dagen efter. Det ser ut som jag har badat oavbrutit en hel dag och sedan hoppat i lianer och ramlat ner på marken och fått ett träd över mig, om inte värre. Men man mår väl som  man förtjänar? Jag ska faktiskt inte klaga för gårdagen var jätte trevligt. Trevligt folk, lovande musik (med undantag) och alla överlevde. Jag har fått höra en del snyftningar idag att man missat allt kring tolvslaget och självaste poängen med nyår, asså inte festen och så utan att missat "the hallelujahmoment" 00.00. Då alla (inmydreams) samlas utanför lägenheten runt raketerna och räknar ner de 10 sista sekunderna i året. Men så blev det inte för våran del igår så då sa jag och Tinky till att göra något åt saken. Vi kom inte så jätte långt men med högklackat och tunna kläder tog vi varandra i händerna och satte språng in mot stan i sista sekund och fick vårt newyear moment oförglömligt. Med en ordentligt folkmassa av glatt folk bland de vackra..stjärnraketerna? eller vad det heter så inledde vi året med årets nyårspuss och kommer avsluta det likadant. I love you Stinky and you know it.

Till skillnad från t är mitt nyårslöfte att försöka hålla mig till min pojkvän, soom jag kan tillägga blev min pojkvän för exakt 14 timmar sedan. Ja 00.00. Onej han va inte där,då han är på andra sidan jordklotet men vi bestämde oss för att detta skulle blir våran dag men det tråkigaste är ju att vi är 500 000mil ifrån varandra dessvärre. Och med "hålla mig" menar jag inte att jag ska försöka att inte vara otrogen utan att göra mitt bästa för att det ska funka mellan mig&honom, och kanske inte hänga upp mig på småsaker...Det andra nyårslöftet är att gå ner 10kilo:) yeright. Det är ett beslut taget av mig och Tinky som med har det som löfte. Vi vet att det är fullständigt omöjligt men det är bättre att vi säger 10 än 5 för då kanske vi får lite mer kämparglöd och inte tänker "amen det är klart vi kan sticka till mcd's det är ju träning imorgon??. Det är där det tredje löftet kommer in. INTE någonslags resaturang/café någonting mer än nödvändigt. Så istället för att tömma plånboken och fylla påkroppsvikten så är det tvärtemot som gäller detta året. Lättare sagt än gjort. Lite ointressant fakta nu kanske men mitt fjärde nyårslöfte är att aldrig ge mig själv extra sovmorgnar när jag känner att jag är värd det. Och som avslut är mitt femte att försöka komma ihåg dessa och fullfölja dem, så gott det går.

Tid att dra sig till duschen innan man får klagomål av grannen. Vi hörs.

Winks


Första inlägget 2009


Hej mage. Hur mår du? Hörde att du fått ett eget postnummer nu när du är så stor och allt.

Hade ni det bra igår? Klockan är 8 och jag borde sova. Men jag drack för mycket och då får jag
faktiskt skylla mig själv när kroppen hämnas såhär (plus illamående plus yrsel). Jag orkar inte
berätta om igår, det var helt okej. Men jag kom fram till en mycket viktig sak, det var så att jag träffade
en ung man, och vi drog in på toan och hade lite fun. Alltså, jag kände sådan extrem ångest över
det hela sen. Jag är över den biten i mitt liv, jag vill inte ha kul på fester på det sättet. Börjar känna mig
slampig och det är under min värdighet. Alltså, det är inte så att jag går och gör saker med killar varje
fest så ni inte missförstår mig, haha. Mitt nyårs löfte blev hur som helst att jag ska hitta en bra kille.
Jag är trött på att vara ensam och jag är trött på att vara ensam, det kände jag verkligen
efter att jag ringt upp mitt ex igår. Jag saknar  inte honom, jag saknar känslan han gav mig.
Okej jag saknar väl honom lite, kanske hans röst och hans sniffiga doft, eller nej. Jag vet
inte whatever, jag är över honom iallafall. Och mitt andra nyårs löfte är att jag ska dricka
mindre. Seriöst. Detta kan inte vara bra för min lever. Inte heller är det kul och vakna med migrän
var och varannan morgon.

Jag är hungrig och törstig. Jag kan inte resa mig ur sängen för mina ben har ingen lust att bära mig.
Ush ush ush, ett onödigt inlägg. Jag kommer tillbaka när jag har något bättre att säga.


Och jag måste bara lägga till: jag hade inte sex igår, alltså med killen.

Tinks


RSS 2.0